Tänker
Jag tänker för mycket, mina tankar håller på att ta död på mig.
De hade varit coolt att bara kunna stänga av dem.
När man ska sova, bara klicka på knappen bak i huvet att nu vill ja inte tänka mer.
Mina tankar får mig att bli ledsen, sjukt ledsen, jag tänker på allt jag gått miste om, vilka vägar jag ska ta i livet osv.
Helt plötsligt när jag sitter o tänker kan jag bara börja gråta *haha* men jag har accepterat att jag lever som en tänkare.
Tror många människor ser mig som en tyst o dyster typ, om jag säger såhär, hade jag träffat en sån som mig hade jag uppfattat henne/honom som en sjukt ledsam person.
Men grejen är den att jag är djup...lever på djupet, ingen ska se rakt igenom mig jag är ingen uppslagsbok. Fundera känn mig och du finner svar.
De hade varit coolt att bara kunna stänga av dem.
När man ska sova, bara klicka på knappen bak i huvet att nu vill ja inte tänka mer.
Mina tankar får mig att bli ledsen, sjukt ledsen, jag tänker på allt jag gått miste om, vilka vägar jag ska ta i livet osv.
Helt plötsligt när jag sitter o tänker kan jag bara börja gråta *haha* men jag har accepterat att jag lever som en tänkare.
Tror många människor ser mig som en tyst o dyster typ, om jag säger såhär, hade jag träffat en sån som mig hade jag uppfattat henne/honom som en sjukt ledsam person.
Men grejen är den att jag är djup...lever på djupet, ingen ska se rakt igenom mig jag är ingen uppslagsbok. Fundera känn mig och du finner svar.
Du
Idag bara bröt jag ihop.
Förstog att jag värkligen hade förlorat dig, som vän. Allt jag önskat mig sen den där dagen i maj va att få vara din vän. Men just nu slog det mig att jag bara önskat men inte kämpat nånting för det, du har kämpat du har gett allt, och jag. ja jag ingenting.
Att jag vill att du förlåter mig är ju självklart, men det är för mycket bejärt,jag har behandlat dig så illa.
Det är väl alltid så, att man märker först att man har mist nånting när det inte finns där, när det gått aldeles för långt.
Jag behöver ju dig, det finns ingen som förstår mig som du.
Du tror att jag inte säger någonting till dig, men det är så fel, jag säger allt.
bara genom att vara där, bara genom andetagen i telefonen så va du mitt stöd för alting. Nu när du inte finns där vet jag inte om jag klarar av allting längre, jag blir så svag utan dig.
Det finns ingen som du.
Förstog att jag värkligen hade förlorat dig, som vän. Allt jag önskat mig sen den där dagen i maj va att få vara din vän. Men just nu slog det mig att jag bara önskat men inte kämpat nånting för det, du har kämpat du har gett allt, och jag. ja jag ingenting.
Att jag vill att du förlåter mig är ju självklart, men det är för mycket bejärt,jag har behandlat dig så illa.
Det är väl alltid så, att man märker först att man har mist nånting när det inte finns där, när det gått aldeles för långt.
Jag behöver ju dig, det finns ingen som förstår mig som du.
Du tror att jag inte säger någonting till dig, men det är så fel, jag säger allt.
bara genom att vara där, bara genom andetagen i telefonen så va du mitt stöd för alting. Nu när du inte finns där vet jag inte om jag klarar av allting längre, jag blir så svag utan dig.
Det finns ingen som du.